Spink i foten

Jag har fått en irriterande sak under foten. Den må vara pytteliten, men den känns för varje steg jag tar. En spink. När jag fick det bekräftat sa jag bara nonchalant "Äh, de löser sig". Men gör det verkligen det om jag inte gör någonting åt det? Tanken på att nån annan ska komma med en nål och pilla mig under foten känns skrämmande (Jag är inte vig nog att göra det själv..). Och då kom jag och tänka på livet i allmänhet. Jag tror tyvärr att vissa lever sina liv med en spink i foten. Ett liv som kanske inte känns helt 100. Det kan vara i relationer (en vän, en familjemedlem, Gud) som det kommit en spink emellan. Göt man något åt det, eller pallar man inte att "Face the Fear"? Men när spinken väl är borta och man kan gå och springa obehindrat, då känner man sig friii! Då slipper man, som jag gör idag, gå på tå med vänsterfoten..