The one with my first paid vacation

Jag har för första gången i mitt liv varit ledig  OCH fått betalt! Det är ju sjukt vad bra man kan ha det! Efter att jobbat hela sommaren tyckte jag att jag var värd två veckors ledighet. Första veckan tog jag det mest lugnt hemma, Andreas jobbade. Andra veckan var Andreas också ledig så då åkte vi iväg på en miniroadtrip.

Första stoppet blev Göteborg. Det blev nästan en heldag på Liseberg och jag lyckades få med Andreas på de flesta åkattraktionerna. Självklart provade vi nya Helix. Visst, den var häftig, men nästan för häftig i min smak. Man hann liksom knappt njuta av åkturen eftersom det hände så mycket hela tiden. Min favorit är nog Balder ändå, där hinner man njuta i backarna.
   Efter att roat oss klart på Liseberg blev det ett besök hos min goda vän Sara och hennes Torbjörn. Efter ett natt i deras nya lägenhet träffade vi Julia och hennes lille nykläckte plutt;)
   Det var så roligt att få träffa gamla goa vänner igen. Det blir ju tyvärr allt för sällan att man ses nuförtiden.

Efter Göteborg drog trippen vidare mot Ullared och Ge-Kås. Där blev det shopping i dagarna två och man hann göra av med alldeles för mycket pengar. Tur man tjänar egna nu iaf;)

När vi tröttnat på att shoppa drog vi vidare söderut och hem till familjen i Skåne. Där blev det mest att umgås och fira minstingen av kusinerna som inte är minst lägre. På vägen tillbaka mot Örebro togs det en del cachar till Lottas stora förtjusning. Det där med Geocaching är en så bra grej, var som helst kan man roa sig med detta spännande äventyr. Det är förresten också nu ca ett år sen som jag började med detta, då Emka och Jenny introducerade mig för det. På ett år har jag hunnit ta 56 st.

Yes, det var lite om min allra första semester. Idag är semestern slut, men jag börjar med en ledig dag;) I morgon gör jag min första dag på Lungkliniken.

The one with Jesus, only Jesus.

Bara Jesus. Bara Jesus kan fylla det där tomrummet som finns i allas hjärta. Denna sommar har jag varit ganska långt från Jesus.. Det har varit väldigt tufft att börja jobba och det är i de tuffa stunderna som man kanske behöver Jesus som mest, men jag har kämpat på för mig själv (och med en hel del stöd från Andreas). Men Jesus, jag bara längtar så efter Jesus. Bara Jesus.

Hittade gamla dikter/böner jag skrev när jag var i Kenya:

"Hjälp mig förstå hur beroende jag är av Dig,
Du som är över allt och före allt.
Hjälp mig att släppa allt mitt eget,
Du som är allt jag behöver.
Hjälp mig att leva helt för Dig.
Du som gav Ditt liv för mig.
Hjälp mig att älska,
Du som är kärlek."

"I want to draw close to You,
as a flower draw closer to the sun.
I want You to be my steady rock,
as a house is built on a steady ground.
I want to trust and delight in Your Holy Word,
as a fruitful tree delights the water."

The one when I graduated..

Ja, nu är det två månader sen jag tog min examen. Legitimerad sjuksköterska! Iiiih! Det är ju inte alls illa ju! Att avsluta sina studier och komma ut i arbetslivet framkallade många olika blandade känslor. Lättnad. Glädje. Nervositet. Skräck. Osäkerhet.. Men att mitt första jobb som sjuksköterska skulle vara på Kvinnokliniken är ju helt i linje med mina drömmar eftersom jag vill bli barnmorska. Jag är så tacksam att få vara där jag allra helst ville vara. 

Men att börja jobba var inte lätt, och är fortfarande inte helt lätt efter två månader. Men man kommer ju in i det mer och mer. Denna sommar har snart nåt sitt slut och tyvärr gällde jobbet på Kvinnokliniken bara som ett sommarvikariat. Så nu är det snart dax för nya utmaningar och nya arbetsuppgifter. Vart det blir är inte riktigt klart än. Men att få jobb som syrra är ju inte så svårt;)

Ja, det var lite uppdatering om vad som hänt. Alltså, jag har typ bara jobbat hela sommaren. Vore ju inte helt fel med lite ledigt nu... Och jag tänkte faktiskt att jag skulle bli lite bättre på att skriva här. Men vi får väl se:)

The one with the wedding

På efterfrågan kommer här ett inlägg om vårt bröllop. Det är ju ett tag sen nu, men bättre sent än aldrig;) Närmare bestämt är det åtta månader sen.

Den stora dagen var alltså den 10 augusti 2013. Dagen då jag skulle få säga ja till min älskade Andreas. Efter månaders planerande med krångel vid bokning av kyrka, panikframkallande ombyggnation utanför kyrkan, felskrivna inbjudningskort så var iallafall den stora Dagen äntligen här!

Alarmet ställdes på 05:48. Jag åt en lätt frukost, sen var jag hos frisören kl 07:00. Mina systrar följde med dit. Där fick jag "champagne"-frukost och håret fixades. Jag hade köpt "gulddiamant"-hårnålar som hon satte i uppsättningen.

Efter frisören åkte vi hem och systrarna mina fick för en gångs skull sminka mig. Detta var en stor grej. När jag var liten ville de alltid sminka mig. Det ville inte jag. En gång lyckades de övertala mig, men jag tyckte inte om det.. Jag blev ledsen och sen dess har jag hållt mig ganska långt borta från smink.. Men till bröllopsdagen ville jag ändå vara lite sådär extra fin ändå;) Klänningen togs på och sen kom Andreas.

kl 10:30 skulle vi vara hos fotografen för både inom- och utomhus fotografering. Jag ville försäkra mig om att få bra bilder om det skulle vara så att regnet öste ner.. Men det gjorde det inte. Inte då iaf:)

Efter det åkte vi hem till Andreas föräldrar och slängde i oss korv med bröd. Snart var det dax. Iiiiiisschk! Vi satte oss i bilen och körde till kyrkan, Hallsbergs Sockenkyrka, som ligger lite utanför Hallsberg. Det ligger en kyrka mitt i centrum som man kan förväxla den med, vilket några av gästerna gjorde.. Hur som. Vi var framme och vi trodde alla satt inne och väntade. Klockorna ringde och alldeles alldeles strax skulle vi gå in. När klockorna slutat ringa skulle dörrarna öppnas och alla vända sig om och titta på oss.. Just när vi står där och väntar på att klockorna ska stanna kommer några av gästerna springandes, sena eftersom de kört till fel kyrka. I panik höll jag upp handen och skrek "Stop!" Just nu kunde de bara inte gå in...

Kl 14:00 slutade klockorna att ringa. Mendelssohns "En midsommarnattsdröm" började spelas på orgeln och vi gick in. Jag kände mig rätt lugn ändå. Bara så makalöst lycklig!

Sånger som vi sjöng var: "Saliga Visshet, Jesus är min!", "Jag älskar Dig, Jesus (jag vet du är min)" och "Till Din ära". Sen hade vi fantastiskt bra musiker (bland annat min syster, två av värdarna och andra vänner) som sjöng andra sånger: "Bless this broken road", "Till livets slut", och "Everything".

Min svåger och gamla pastor hemifrån var vigselförättare och gjorde det riktigt bra. All musik var noga utvald av oss, speciellt den som spelades vid utgångsmarschen;) Den var extremt hemlig också. Vi tyckte det var roligast om ingen visste om det. Så, vid vigselns slut vände vi oss om och ur högtalarna spelas The Rembrandts "I'll be there for you" (Vänner-låten). Både jag och Andreas tycker mycket om Vänner/Friends. Här gjorde vi kanske dock ett misstag. Vi var väl så glada att vi var gifta och ville bara ut, så vi glömde stå kvar så att folket skulle få fota.. Men hur som.. Det fick de göra sen utanför kyrkan. Då blev det massa fotande med föräldrar, syskon och familjer.

Efter vigseln åkte vi iväg i en röd nedcabbad Saab som min bror och hans fru körde. Vi hade bestämt träff med vår privata fotograf att vi skulle ses vid ett speciellt ställe för att ta några foton, men Andreas (som annars har en inbyggd kompass) hade verkligen släppt allt och fick hjärnsläpp så vi hittade inte dit.. Så vi fick ses på det andra stället vi hade bestämt för fotografering, dit vår chaufför också hittade.

Vi fotades och gästerna åkte till festlokalen. Jag kände att vi inte skulle hålla på för länge för att gästerna inte skulle behöva vänta så länge. Men plötsligt när vi hållt på och fotats en stund ringde de från festlokalen till chauffören/minbror. Han berättade att vi inte behövde skynda oss, utan ta den tid vi behöver. Jag tyckte detta var konstigt. Fick senare veta att ljudet i festlokalen hade lagt av, och detta försökte de lösa, vilket gjorde att vi inte kunde komma än.. Skönt att de inte berättade problemet för mig och Andreas då för då hade vi nog fått smått panik.

Molnen började dra ihop sig och vi kände att vi var nog tvungna att åka till festlokalen. När vi närmar oss ser det riktigt grått ut på himlen.. Vi hoppar av bilen och där står alla gästerna på två led/tunnel och vi går igenom medan de hurrar och vi blir varmt välkomnade. Sekunderna efter att vi kommit in vräker regnet ner! Och jag tror att det blixtrade också. Så man kan ju säga att vi hade en del tur.

Festen var verkligen jätterolig. Det hände så mycket så det är svårt att berätta om den. Men jag tror att alla hade kul, inte bara vi. Värdarna gjorde verkligen ett fantastiskt bra jobb! Är så tacksam för allt som de gjorde och alla andra runt omkring som gjorde detta till en sån fantastiskt bra dag. Det var tal, sång, nån tävling och även några videohälsningar. Bland annat var där en från Jimmy Needham, en av mina favoritartister! Helt gaaaalet! Jag blev så chockande glad när jag såg det. 

Skånsk spettekaka hade vi såklart!;)
En av tävlingarna var frågesport med tre olika kategorier: Skåne, Närke och Vänner. Bruden vs brudgummen. Väldigt kul:)

Avslutningsvis, när festen kom mot sitt slut var det dax för oss att bege oss. Då stod alla gästerna på två led/en tunnel och höll i ljus. Väldigt vackert avslut.

En helt fantastisk dag var det. Jag och Andreas är så oerhört tacksamma för alla som hjälpt till.