Ja, så är det. Just nu är mina tankar lite överallt och ingenstans.. Denna dag som kommer om TRE dagar(!) har jag väntat på länge! Dagen då, för första gången på sju månader, man får krama om familjen och träffa alla nära och kära igen. Men det är ändå med en viss vemodighet som vi börjat packa ner vårt rum, tvätta allt, städa med allt vad det innebär. Att behöva säga hejdå till alla underbara barn och ungdomar och inte veta om man kommer få träffa dem nån gång igen..
Ja, väldigt blandade känslor.
onsdag, september 29, 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Kära Lotta!
jag förstår att det är blandade känslor. jag blir tårögd när jag tänker på hur det känns för dej att bryta upp.
Ny omställning när du kommer hem till all bekvämlighet.
Och avsked är svårt.
Vi ska göra vårt bästa för att du ska känna det bra att vara hemma igen.
Kram Mamma
Mmm...det måste vara svårt att skiljas från alla härliga människor du har tagit till ditt hjärta.
Sju månader snart över...gott att du har fått leva ut din dröm!
Vi här hemma har såklart saknat dig, och nu längtar vi ju såååå mycket till lördag! (Då ska du ju också få "snutta" bebis - det du!)
Önskar att de här sista dagarna får bli speciella, och att resan går bra!
KRAM
Hey mosongo!
Vilket äventyr!Vilka fantatiska bilder och oförglömliga minnen du kommer att bära med dig från tiden i Kenya!Fick lite slashbacks från den korta tid jag var i Kenya när jag såg dina bilder från Masai mara,härligt!
Önskar dig härliga sista dagar i Kenya och en bra resa hem till Skåne!Kramar Lotta. Olof hälsar!
Skicka en kommentar