The one with the wedding

På efterfrågan kommer här ett inlägg om vårt bröllop. Det är ju ett tag sen nu, men bättre sent än aldrig;) Närmare bestämt är det åtta månader sen.

Den stora dagen var alltså den 10 augusti 2013. Dagen då jag skulle få säga ja till min älskade Andreas. Efter månaders planerande med krångel vid bokning av kyrka, panikframkallande ombyggnation utanför kyrkan, felskrivna inbjudningskort så var iallafall den stora Dagen äntligen här!

Alarmet ställdes på 05:48. Jag åt en lätt frukost, sen var jag hos frisören kl 07:00. Mina systrar följde med dit. Där fick jag "champagne"-frukost och håret fixades. Jag hade köpt "gulddiamant"-hårnålar som hon satte i uppsättningen.

Efter frisören åkte vi hem och systrarna mina fick för en gångs skull sminka mig. Detta var en stor grej. När jag var liten ville de alltid sminka mig. Det ville inte jag. En gång lyckades de övertala mig, men jag tyckte inte om det.. Jag blev ledsen och sen dess har jag hållt mig ganska långt borta från smink.. Men till bröllopsdagen ville jag ändå vara lite sådär extra fin ändå;) Klänningen togs på och sen kom Andreas.

kl 10:30 skulle vi vara hos fotografen för både inom- och utomhus fotografering. Jag ville försäkra mig om att få bra bilder om det skulle vara så att regnet öste ner.. Men det gjorde det inte. Inte då iaf:)

Efter det åkte vi hem till Andreas föräldrar och slängde i oss korv med bröd. Snart var det dax. Iiiiiisschk! Vi satte oss i bilen och körde till kyrkan, Hallsbergs Sockenkyrka, som ligger lite utanför Hallsberg. Det ligger en kyrka mitt i centrum som man kan förväxla den med, vilket några av gästerna gjorde.. Hur som. Vi var framme och vi trodde alla satt inne och väntade. Klockorna ringde och alldeles alldeles strax skulle vi gå in. När klockorna slutat ringa skulle dörrarna öppnas och alla vända sig om och titta på oss.. Just när vi står där och väntar på att klockorna ska stanna kommer några av gästerna springandes, sena eftersom de kört till fel kyrka. I panik höll jag upp handen och skrek "Stop!" Just nu kunde de bara inte gå in...

Kl 14:00 slutade klockorna att ringa. Mendelssohns "En midsommarnattsdröm" började spelas på orgeln och vi gick in. Jag kände mig rätt lugn ändå. Bara så makalöst lycklig!

Sånger som vi sjöng var: "Saliga Visshet, Jesus är min!", "Jag älskar Dig, Jesus (jag vet du är min)" och "Till Din ära". Sen hade vi fantastiskt bra musiker (bland annat min syster, två av värdarna och andra vänner) som sjöng andra sånger: "Bless this broken road", "Till livets slut", och "Everything".

Min svåger och gamla pastor hemifrån var vigselförättare och gjorde det riktigt bra. All musik var noga utvald av oss, speciellt den som spelades vid utgångsmarschen;) Den var extremt hemlig också. Vi tyckte det var roligast om ingen visste om det. Så, vid vigselns slut vände vi oss om och ur högtalarna spelas The Rembrandts "I'll be there for you" (Vänner-låten). Både jag och Andreas tycker mycket om Vänner/Friends. Här gjorde vi kanske dock ett misstag. Vi var väl så glada att vi var gifta och ville bara ut, så vi glömde stå kvar så att folket skulle få fota.. Men hur som.. Det fick de göra sen utanför kyrkan. Då blev det massa fotande med föräldrar, syskon och familjer.

Efter vigseln åkte vi iväg i en röd nedcabbad Saab som min bror och hans fru körde. Vi hade bestämt träff med vår privata fotograf att vi skulle ses vid ett speciellt ställe för att ta några foton, men Andreas (som annars har en inbyggd kompass) hade verkligen släppt allt och fick hjärnsläpp så vi hittade inte dit.. Så vi fick ses på det andra stället vi hade bestämt för fotografering, dit vår chaufför också hittade.

Vi fotades och gästerna åkte till festlokalen. Jag kände att vi inte skulle hålla på för länge för att gästerna inte skulle behöva vänta så länge. Men plötsligt när vi hållt på och fotats en stund ringde de från festlokalen till chauffören/minbror. Han berättade att vi inte behövde skynda oss, utan ta den tid vi behöver. Jag tyckte detta var konstigt. Fick senare veta att ljudet i festlokalen hade lagt av, och detta försökte de lösa, vilket gjorde att vi inte kunde komma än.. Skönt att de inte berättade problemet för mig och Andreas då för då hade vi nog fått smått panik.

Molnen började dra ihop sig och vi kände att vi var nog tvungna att åka till festlokalen. När vi närmar oss ser det riktigt grått ut på himlen.. Vi hoppar av bilen och där står alla gästerna på två led/tunnel och vi går igenom medan de hurrar och vi blir varmt välkomnade. Sekunderna efter att vi kommit in vräker regnet ner! Och jag tror att det blixtrade också. Så man kan ju säga att vi hade en del tur.

Festen var verkligen jätterolig. Det hände så mycket så det är svårt att berätta om den. Men jag tror att alla hade kul, inte bara vi. Värdarna gjorde verkligen ett fantastiskt bra jobb! Är så tacksam för allt som de gjorde och alla andra runt omkring som gjorde detta till en sån fantastiskt bra dag. Det var tal, sång, nån tävling och även några videohälsningar. Bland annat var där en från Jimmy Needham, en av mina favoritartister! Helt gaaaalet! Jag blev så chockande glad när jag såg det. 

Skånsk spettekaka hade vi såklart!;)
En av tävlingarna var frågesport med tre olika kategorier: Skåne, Närke och Vänner. Bruden vs brudgummen. Väldigt kul:)

Avslutningsvis, när festen kom mot sitt slut var det dax för oss att bege oss. Då stod alla gästerna på två led/en tunnel och höll i ljus. Väldigt vackert avslut.

En helt fantastisk dag var det. Jag och Andreas är så oerhört tacksamma för alla som hjälpt till.