Hahaha!

(Ett gäng universitetsstudenter ~20 har sällskap från en föreläsning. De är djupt involverade i en diskussion om ordspråk.)

Tjej 1: "Jo, men det är ju precis som den där sagan om Peter och vargen."

Kille 1 (grubblande): "Ja just det… Eller vilken var nu det? Jo just det man ska inte ropa hej förrän vargen kommit."

Kille 2 (sturskt): "Nej vänta nu lite det där är fan inte rätt… Det är när man ropar varg som man talar om trollen!"

(www.tjuvlyssnat.se)

Känslor?

Jag har funderat, samtalat och funderat mycket på det här med känslor. Osså idag hittade jag denna otroligt braiga liknelsen. Det är ju kanske lätt att ibland låta ens känslor styra, men de ska ju faktiskt vara där bak. Allt kan bli så fel om det är dem som styr.

Hur ljuvligt är inte doften av nyklippt gräs? Jag blir helt salig! - Så tänkte jag för nån vecka sen när man för de första gångerna efter en lång vinter åter igen får känna denna härliga sommardoft. Men ikväll påväg hem från Jenny kände jag ändå doften som nog slår alla vårdofter! Syrén! Vad är mer sommaravslutningar än denna härliga blomdoft!? Liljekonvalj är ju heller inte helt fel. Eller vad säger ni, grabbar? :P Hehe, lite internt skämt efter kvällens undersöknngar som Jenny, Emka och jag gjorde :)

Jag älskar denna tid!

Var? När? Hur? Gud.

Jag har haft besök av min kära mor och bror i helgen. Det var väldigt trevligt. Stan. Picknick. Utsiken i Huskvarna. Mys. Ja, var riktigt nice helt enkelt.

Nu sitter jag här och funderar på vad jag egentligen ska göra med mitt liv. Oj, det kan verkligen låta skrämmanade. Eller ja, det låter så stort liksom. Det finns så mycket som jag vill göra, men när ska man göra det? Vågar jag göra det? På ett sätt skulle man vilja planera upp lite så man vet vad man ska göra, men sen samtidigt; hur kul är det att leva sitt liv efter ett schema.? Just nu känns det som att jag lever ett år i taget. Men nä, ja, så här tänker jag: att om man lämnar sitt liv i Guds händer så borde det ju bli bra. Eller hur? Jag menar, Han är ju den store skaparen som vet bäst ju. Men sen samtidigt; hur vet man vad som är Guds vilja? Man kan verkligen snurra in sig hur mkt som helst i det och inte komma nånstans för att man inte upplever nån ledning från Gud. Men sen tror jag att man inte bara kan stå där o stampa och vänta på att en stor fet dörr ska öppna sig där det står: "Här ska du gå in!" Utan Gud är ju med en vart man än går och kan ju alltid vända varje händelse och beslut till det bästa. Det har iaf jag fått uppleva.

Tack Jesus!

"Jesus är det underbaraste som någonsin har hänt mig." Lyssnar på den låten nu. En låt med Ulf Christiansen. Ja, Jesus är bäst! Så är det.

Hänt mycket nu känns det som. En del jobbiga saker, en del roliga saker och en del nyttiga saker. Men Gud är trofast och vänder allt till nåt gott. Och man växer. Det handlar om mest om att bara lita på Honom. Och jag är bara så TACKSAM för allt. För goa vänner, för solen som lyser, för blommorna som lyser upp, för fåglar som kvittrar, för goa samtal, för viktiga beslut och för att Gud är trofast.